322 - Smultronställe

Mobilens ihärdiga ton väcker mig och efter tre snoozningar så trycker jag av larmet helt och hållet. Någonstans i bakhuvudet finns det en röst som säger att något inte gick rätt till vid senaste snoozningen. Samtidigt var det en annan röst som bad tidigare nämnda röst att hålla käft och somna om.

Jag vaknar med ett ryck, sätter mig upp i sängen direkt och tittar på mobilen. Satan i gatan. Jag är sen. En timme sen. Kläderna flyger från garderober och lådor och duschvattnet droppar över hela lägenheten, tjugotre minuter senare så står jag och låser dörren. Att vara försenad på morgonen brukar alltid innebära att hela dagen blir ett enda stressmoment.

- Jasså, du kommer nu? Nu kan du lika bra gå hem igen, frukostrushen har både kommit och gått.
- Det är lugnt, kasta hit ett förkläde så kan jag stanna längre för dig idag så är det jämnt.
- Jobba på så ser vi var den här dagen slutar. Du har femton lappar på din skänk.
Att jobba på en välkänd baguetteria var kanske inte det roligaste jobb man kunde tänka sig, speciellt inte när arbetskamraterna gjorde allt för att det skulle vara ännu tråkigare. Jag började med högen med beställningar och dagen bjöd på osedvanligt många ost/skinkbaguetter. 103 ostskivor senare så var det dags för rast.

- Du, trean, vad är det nu du heter igen.
- Tess, jag heter Tess.
Med något lägre röst tillade jag:
- För typ fjortonde gången, Tess.
- Just det ja, tror du att du skulle kunna ta mina lappar resten av dagen om du får en extra kvarts rast?
- Visst absolut, på en kvart hinner jag säkert vila upp mig inför dubbelt så många beställningar.
- Du vet att chefen gillar när man kommer i tid.
Jag hade inte råd at förlora jobbet och jag log mot min kollega.
- Jag bara skämtar med dig, det är klart att jag tar dina beställningar idag.
Jag vände mig om för att gå en runda på min extra kvarts rast. Jag tänkte lite för mig själv, mestadels på skämt, hur roligt det skulle vara att ifall chefen gjort en blixtvisit på golvet idag för att kolla läget. Så han hade sett att "kollega idiot" utnyttjat situationen och tagit chansen att vara lite ögontjänare. Jag går några steg till och kommer fram till den lilla dammen. Det är lummigt och trädens grenar hänger ner över vattnet.

Solen skiner och jag tar av mig min tröja. Det börjar gå mot höst och detta är kanske en av de sista t-shirt dagarna. Solen blänker i vattnet och det skapas en perfekt reflektion av trädet och grenarna. Jag sätter mig ner på en bänk för en stund, funderar över livet. Det är inte första gången jag hamnat här på en rast på jobbet. Jag blundar och hör hur änderna plaskar i vattnet kan nästan till och med höra hur gässen tuggar i gräset bakom mig.

Harmonin infinner sig och jag börjar sakta ta mig tillbaka till vardagen, vad gör det med lite fler beställningar. Ett besök vid det dagliga smultronstället gör att livet känns lite enklare, vardagen blir plötsligt lite ljusare.