onsdag 25 maj 2011

Skrivpuff - anslag

Det skulle vara som passionerad dans, varenda slag skulle kännas som att det kom från själen, från hjärtat. Jag hade ingen passion inom mig, jag hade inget liv, ingen själ. Allting hade blivit stulet från mig, den där dagen. Den där dagen då du försvann då försvann allt, världen rämnade och ljuset försvann. Jag fann ingen mening med att gå upp ur sängen varje morgon hur skulle jag då kunna finna någon mening med musiken.
- Det måste vara mjukare anslag på de mjuka tonerna, Beata.
Pianolärarens franska accent skar in i huvudet på mig. Jag tänkte på hur mycket pengar mamma och pappa spenderat på mina lektioner. Jag tänkte på hur gärna min farmor ville att jag skulle vinna den där talangtävlingen. Jag tänkte på hur min förlorade kärlek gick till någon med bättre talang än mig. Jag tänkte på hur min franska pianolärare tyckte att jag saknade talang överhuvudtaget. Jag tänkte på alla krav som dagligen östes över mig, tryckte mig längre ner i avgrunden, hur länge skulle jag orka hålla mig över ytan...

5 kommentarer:

  1. Svårt med mjuka anslag när allt är stulet från en.

    SvaraRadera
  2. ja jobbigt , usch

    bra text

    SvaraRadera
  3. bra skrivet, du lämnar oss hängande på en skör tråd av nyfikenhet..

    SvaraRadera
  4. Igenkännande ungdomskärlek, bra!

    Tack för tipset med explorer, jag provar på firefox för att se om det funkar bättre!

    SvaraRadera
  5. Svårt hålla huvudet över vattenytan där. Fin beskrivning.

    SvaraRadera