Skrivpuff - Fängslande

Jag vaknade med den värsta huvudvärken i mannaminne. Jag blinkade några gånger och försökte komma ihåg kvällen som gjorde mitt huvud tungt som ett kassaskåp.

"Det skulle bli en lugn kväll, en vit kväll, kvällen då jag gick hem i tid för att nästa dag gå upp och förbereda en presentation inför jobbet. Från början skulle jag inte ens ut, men det blev en öl hos en kompis. Väl hos kompisen så anslöt några till, det kom mer öl. Volymen skruvades upp och spritskåpet öppnades. Planer började smidas för var vi skulle gå ut. Samtal ringdes, fler skulle ansluta. Jag skulle precis tacka för mig när Hon dök upp. Ni vet den där människan man skulle göra vad som helst för att få uppmärksamhet av. Den där människan man fantiserar om när det är tråkigt på jobbet, eller även när det är roligt för den delen. Hon frågade om jag redan skulle gå, naturligtvis svarade jag nej. Det blev en drink, jag började bli berusad. Vi tog taxi, Hon satt nära, hennes hand på mitt lår, hon pratade högt i mitt öra. Vi kom in på klubben och tog plats i baren. Jag dansar inte, upprepade jag fler gånger, det blev nästan som ett mantra. Hon dansade framför mig istället, alla började dansa framför mig, ville ha med mig till dansgolvet. Svettigt, blinkande ljus, sökande ögon, trevande händer. Spriten flödade genom blodet och jag kände mig självsäker, i kväll kunde jag lämna världsproblemen på hyllan, de kunde vänta till morgondagen. Jag dansade som om det inte fanns någon morgondag, det svarta linnet jag hade var alldeles genomsvettigt och halsen var torr av all rök som vällde ut över dansgolvet.
Mot stängning började alla leta, ingen ville gå hem ensam, alla ville ha någon att lämna med. Jag hade redan siktet inställt på Henne, hon hade detsamma på mig. Det var en snabb övertalning och sen satt vi i en taxi igen, handen på låret igen, Hennes tunga i min mun. Vi kom in genom dörren och det som följde kan ni nog gissa."

Nu kommer jag ihåg varför huvudet är så tungt. Nu önskar jag bara att jag kom ihåg var nycklarna till handklovarna hade hamnat...